Musiken ger hopp

Musiken ger hopp

Musiken ligger väldigt nära hjärtat hos mig, och jag har ett ganska långt ”musikcv” (ja, cv är neutrum, dvs. ett cv, inte en cv).

Förra året förverkligade jag en dröm jag länge haft när jag började ta lektioner i klassisk solosång. Och jag ljuger inte när jag säger att det är ett av de absolut bästa besluten jag fattat i hela mitt liv. Inte bara för att jag älskar att sjunga, utan också för att jag fick ha en av de härligaste personerna som min sånglärare. Hon är faktiskt en av   de orsakerna till att jag överhuvudtaget är vid liv idag.

I ett tidigare inlägg berättade jag att jag hade svårt att lita på de vårdkontakter jag hade tidigare. Jag kunde däremot lita på min sånglärare, som jag också ibland pratade om mitt mående med. Redan från början var jag ärlig med att jag är sjukskriven och mår dåligt, och hon kunde anpassa sångundervisningen efter det. Jag upplevde verkligen ingen press från henne, ändå tycker jag att mitt sjungande utvecklats mycket det senaste året.

Hon fick mig att börja söka efter min egen röst, både bokstavligt och metaforiskt. Jag började få nåt litet uns av självkänsla, kanske jag inte var värdelös trots att jag var utbränd. Kanske jag kunde få må bra nån gång i framtiden, men under tiden skulle jag syssla med det som jag gillade och kände mig bra på, att sjunga. En sak som hon sade som fäste sig i min hjärna, var att jag, de gånger jag inte orkade dra hela historien om min sjukskrivning i stället kunde säga att jag fokuserar på sången just nu. Och det säger jag faktiskt ibland om jag känner mig lite sämre, för att sjunga är ju det jag gillar att göra allra mest.

Att åka till Åbo en gång i veckan blev till slut för mycket för mig, så jag sökte och kom in på ett musikinstitut här i Esbo i år. Även här har jag en väldigt bra lärare, och jag upplever att jag lärt mig mycket redan den här hösten. Ofta kan jag dämpa ångest om jag sjunger en stund. Det har säkert olika orsaker, men en väldigt konkret orsak är att andningen blir djupare och mer koncentrerad.


Vilken tur att jag har träffat dessa personer som hjälpt mig massor! Det jag ser fram emot mest under veckorna är faktiskt mina sånglektioner och gehörslektioner vid musikinstitutet. Jag har också en lång tid skrivit egen musik, som jag gett ut både i mitt gamla bands namn och i mitt eget namn. Jag har en hemsida där man kommer åt min musik också, den hittar ni här. Det har varit lite dött där nu, men det kommer så småningom nytt material.

Min blogg har nu en egen facebooksida, som ni hittar här. Jag har kopplat bloggen dit, så så fort jag publicerat ett inlägg ska ni kunna hitta det på min facebooksida. Jag är inte så aktiv på facebook som privatperson mera, så därför startade jag en ny sida för bloggen, så kan de som faktiskt är intresserade få följa den och så spammar jag inte mina övriga vänner.

Update om mitt mående sen jag sist skrev: Mår ännu illa, och har lite ”elstötar” ännu. På lördag var jag sängliggande och kräktes ett par gånger, men det värsta illamåendet verkar ha gått över efter det. Så, vi hoppas att mitt fysiska skick ska få bli bättre fort. För tro mig, så illa som jag mådde på lördag tror jag faktiskt aldrig att jag har mått förut. Och då har jag kraftig migrän. (Som uppträder ganska sällan men desto värre).