Kategori: Hopplöshet

Ingen riktig lucia

I början av oktober började jag igen se reklamer om att ställa upp som kandidat i Finlands luciaval. Först blev jag förvånad. Skulle det faktiskt ordnas luciaval också 2020? Motiveringen var att nu om någonsin behövs ljus och hopp, vilket jag till viss del kan hålla med om. Och luciatraditionen är också för mig ljus…
Läs mer

Jag orkar inte tävla om också det

Just nu har jag igen en svacka i mitt mående. Tystnaden på bloggen är ett bevis för det här, även om jag tidigare skrivit desto flitigare ju mer nedstämd jag varit. Men jag har börjat tänka om lite med den här saken och försöker pröva mig fram med att sätta gränser. Jag vill inte att…
Läs mer

Det allra sköraste

Hur märker man att det inte är 2016? Bloggen står nästan tom! Det gjorde den dock inte i oktober 2016, utan då publicerade jag 22 (!) inlägg. Men så mycket var annorlunda då. Jag var sjukskriven på heltid och nykär i bloggen. Nu jobbar jag i princip heltid (64 % arbetstid och sedan studier på…
Läs mer

Hör ni hur det låter?

Vet ni vad? Jag har inte så jättemycket bloggfiilis just nu om man säger som det är. Inte ens fast det är suicidpreventiva dagen idag. Men jag försöker tänka att så länge jag känner skam över att jag inte tagit mitt liv behöver jag kanske inte ta så jättestort ansvar i att utbilda hela världen…
Läs mer

Sista året som 20+ inleds snart, 10 tankar om september

Hej september! Födelsedagsmånaden för mig. Jag inleder mitt sista år som 20 + och även om jag har ganska mycket ålderskris så känns det också helt bra. Mina 20 + år har varit allt annat än lätta, och knappast blir 30-40 lätta heller. Men jag vet lite mer vem jag är nu än tidigare. Eller,…
Läs mer

En ny nivå av nervositet

Oj här står en tom blogg. Men det har varit mycket nytt på kort tid för mig. Jag har börjat jobba igen, först med några intro- och planeringsdagar och så i tisdags förra veckan kom barnen dit. Barnen är betydligt flera än vad jag hade i våras men vi är också flera ledare så förhoppningsvis…
Läs mer

Så mycket lättare?

Förra veckan snubblade jag in på en video där en kvinna berättade om sina erfarenheter av breast implant illness. Jag har ingen aning om varför videon var rekommenderad till mig, men eftersom jag ändå har något slags hälsointresse tittade jag på videon. Jag har själv aldrig haft tankar på bröstförstoring. Tvärtom har jag i vissa…
Läs mer

Det är inte över ännu

Ja alltså, jag har väl inte så mycket ärende hit egentligen förutom ett behov av att skriva av mig. Just nu vet jag inte riktigt hur jag ska formulera mig men jag ska göra ett försök, för det brukar kännas lite lättare när man fått ut sin ångest. Men alltså, gradun. Herregud vilken bergochdalbana. Jag…
Läs mer

Varför är du så tjock?

Sista veckan på eftis (typ fritids för mina svenska läsare) innan barnen fick sommarlov var det precis som nu varmt och till och med jag stod utan långärmad på ute på skolgården. Jag är frusen av mig och nästsista veckan hade jag på riktigt dunjacka och utebyxor på mig utan att svettas. I maj. Så…
Läs mer

En del av mig är kanske alltid kvar i 2015

Idag var då skolans vårtermin slut och därmed är det sommarlov från eftisjobbet. Idag är det också fem år sen jag blev sjukskriven för svår (utmattnings)depression. Jag hade först tänkt mig att det här inlägget skulle handla om vilka tecken på utmattning jag ännu har kvar, men den här våren har ju varit helt knasig…
Läs mer