Fastän jag är jag
Det kom ingen YouTubevideo i fredags, så förra veckans video kommer nu istället. Ni som läste min blogg redan för ett år sen vet att Så som i himmelen varit en av mina favoritfilmer. Ni kan därför säkert lista ut att Gabriellas sång varit en av de svenskspråkiga favoritsångerna. Jag sjöng den mycket för mig själv i mitt rum i gymnasieåldern, men har faktiskt aldrig uppträtt med den. Därför bestämde jag mig för att spela in en version till min YouTubekanal. Här hittar ni videon:
Jag har ju skrivit ganska mycket om mina känslor av otillräcklighet här i bloggen. Gabriellas sång tycker jag delvis handlar om att känna sig tillräcklig och att känna att man duger som man är. Den berättar en historia om att ha gjort allt för alla andra tidigare, men att nu våga, eller åtminstone försöka leva sitt liv för sin egen skull. Något jag också i något skede vill uppnå. Jag minns att jag hittade sången på nytt förra året, efter att nästan ha glömt bort den. Då sjöng jag igenom den lite då och då, men meningen ”Jag vill leva lycklig, för att jag är jag” kunde jag bara inte sjunga. För varför skulle det vara en orsak att leva lycklig? Jag är ju bara jag, minns jag att jag tänkte. Och bytte ut ”för” mot ”fastän”, så jag sjöng alltså ”Jag vill leva lycklig, fastän jag är jag”. Och det känns ganska sorgligt att jag kände så, att jag nu egentligen inte är värd att vara lycklig. Jag är inte säker på om jag är det nu heller, men i år envisades jag med att sjunga meningen så som den är skriven. För även om jag fortfarande känner att jag är dålig, så är jag objektivt sett lika mycket värd som alla andra.
Också i musiken har jag ibland känt mig otillräcklig, och ofta satt massor med tid på mina inspelningar med många olika instrument och invecklade sångstämmor. Jag hade faktiskt också den här gången tänkt spela in körstämmor och andra instrument (sopran, alt och tenor, för min röst klarar inte av basstämmor) men sen tänkte jag att varför skulle det inte räcka med en pianostämma och min röst? Många andra som sjunger på youtube sjunger ju också bara en stämma, och alla har inte ens en bakgrund. Den här gången får det helt enkelt räcka med ett lite enklare arrangemang. Gabriellas sång är komponerad (och arret jag använt är också av samma person) av Stefan Nilsson och texten är skriven av Py Bäckman.
Jag hade faktiskt först tänkt att sjunga den i originaltonarten, men jag hade lite väl svårt med de låga tonerna den dagen jag faktiskt skulle spela in, så jag höjde den ett halvt tonsteg och då kändes det lite bättre. Den är dock ännu i ett ganska obekvämt läge för mig, med många toner i så kallat skarvläge, så helt nöjd är jag inte heller den här gången. Men det är inte alltid helt optimalt att höja eller sänka kompen så mycket i efterhand, så det fick räcka med ett halvt tonsteg den här gången. Hoppas ni ändå gillar min version på Gabriellas sång!
2 svar
Jättefin version! Jag skulle gärna ha hört en där du sjunger alla stämmor också! Sjunger själv i kör och älskar att sjunga den här. ( jag är alt 🙂 )
Tack! Kan hända att det blir en till version i något skede ? det är ibland roligt att höra hur man utvecklats, och det hör man tydligt (oftast) genom att göra nya versioner av sånger man tidigare spelat in.
Kommentarer är stängda.