Kategori: Skam

Får man skämta om allt?

“I morgon är det första april. Då kan det hända att du blir lurad.” sade ett av eftisbarnen igår. Och hen hade så rätt, men vad hen inte tänkt på var att jag också hade tänkt lura dem. Jag har lurat mina instagramföljare sen 2016, och eftersom jag 2019 köpte en löspannlugg för att luras…
Läs mer

Så mycket mera?

För någon vecka sedan scrollade jag igenom mina bilder i telefonen. Jag har flera tusen bilder och ett hundratal videor så det finns några att kolla igenom. Jag fastnade för en skärmdump jag tagit i början av 2018. Jag såg inte vem som skrivit det här men jag har mina aningar. Jag kommer ändå inte…
Läs mer

Hur blir det sen?

Så där, så var sportlovspermitteringen förbi. Jag hade inte märkt hur mycket jag igen behövde ledigt, men det resulterade alltså i bloggvila förra veckan. Jag fick ändå de viktigaste sakerna gjorda som stod på min planeringslista, och till min glädje hann jag träffa två vänner också. Nu tar det säkert (igen) länge innan vi ses.…
Läs mer

Tack så mycket!

Nu är det sportlov, eller ja, jag är permitterad och ska studera och skriva ansökningar hit och dit. (Jag är permitterad alla skollov så det är ingen ny grej, och det har inget med Corona heller att göra. Den här gången.) Men skönt med lite ledigt. Bloggen har stått tom då jag faktiskt fått en…
Läs mer

Första gången

Gott nytt år på er nu då! Allra helst skulle jag inte önska er det eftersom jag får panik av alla “det här året kommer att bli det bästa någonsin”-uppdateringarna jag ser överallt, men gott nytt år är en sån standardfras så det skulle kännas konstigt att inte använda den. Orsakerna till min nyårsångest är…
Läs mer

Saker jag vill att vi lämnar i 2020

2020 har inte varit lätt för många människor, och jag har också fått min beskärda del av sorg och ångest det här året. Två dödsfall inom familjen har jag gått igenom och en massa annan ångest också, så jag kommer inte att orka skriva någon regelrätt årsresumé hit. Mycket känns också som sådant som jag…
Läs mer

Ingen riktig lucia

I början av oktober började jag igen se reklamer om att ställa upp som kandidat i Finlands luciaval. Först blev jag förvånad. Skulle det faktiskt ordnas luciaval också 2020? Motiveringen var att nu om någonsin behövs ljus och hopp, vilket jag till viss del kan hålla med om. Och luciatraditionen är också för mig ljus…
Läs mer

Det känns tyngre nu

Som ni vet har coronasituationen eskalerat på flera håll i landet, och speciellt i huvudstadsregionen. Och jag bor ju här. I Esbo. Så här är restriktionerna som allra strängast. Simhallarna är stängda, musikinstitutets lektioner är igen på distans och bibliotekens öppethållningar är begränsade. Som tur får man låna och returnera material men också de här…
Läs mer

Jag orkar inte tävla om också det

Just nu har jag igen en svacka i mitt mående. Tystnaden på bloggen är ett bevis för det här, även om jag tidigare skrivit desto flitigare ju mer nedstämd jag varit. Men jag har börjat tänka om lite med den här saken och försöker pröva mig fram med att sätta gränser. Jag vill inte att…
Läs mer

Det allra sköraste

Hur märker man att det inte är 2016? Bloggen står nästan tom! Det gjorde den dock inte i oktober 2016, utan då publicerade jag 22 (!) inlägg. Men så mycket var annorlunda då. Jag var sjukskriven på heltid och nykär i bloggen. Nu jobbar jag i princip heltid (64 % arbetstid och sedan studier på…
Läs mer

Close