Psykisk ohälsa och kreativitet
Jag har alltid varit ganska kreativ, när jag var barn ritade jag massor och hittade på egna sånger och sagor. Att få skapa och hitta på egna grejer och lösningar har alltid varit viktigt för mig.
När jag studerade heltid, arbetade, sjöng i kör osv. hade jag väldigt lite tid till att rita, fota, skriva låtar och sånt som jag alltid sysslat med. Jag har ju haft många bloggar också men inte hade jag tid eller lust att skriva i dem heller när dagarna var fullpackade med program från åtta på morgonen till tio-elva på kvällen. De få dagar jag ibland hade ledigt gick åt till att träffa kompisar och sova, och att ha dåligt samvete över att jag var ledig. Det är inte så konstigt att kreativiteten sinade. Och jag började må bara sämre och sämre, för jag ströp en så stor del av mig själv på det här sättet.
I juli 2015 gick min morfar bort. Det enda jag klarade av att göra den dagen, utan att totalt tappa koncentrationen, var att plinka på pianot. (Jag var ju rejält utbränd också den här tiden också så inget gick riktigt in i skallen på mig då) Jag hittade på en melodi så där bara (som jag gör när jag skriver nya låtar) och spelade in den på min telefon, för att senare göra låten färdig. I november 2015 skrev jag den färdigt och spelade sedan in den i bibbans studio, och gav ut den på Spotify, Google Play och iTunes.
Den sången blev startskottet för min nyfunna kreativitet. Vintern 15-16 skrev jag runt 10 sånger så där bara, och det har varit meningen att jag ska sammanställa dem till ett album i något skede. I september 2016 startade jag bloggen och i januari 2017 bestämde jag mig för att försöka med youtube lite mer kontinuerligt än tidigare. Min senaste video handlar om ångesthantering och den hittar du här. Vi kan alltså säga att min psykiska ohälsa har gynnat min kreativitet- men det här är inte den enda sanningen.
Visst, jag har många idéer till både blogginlägg och youtubevideor, men de allra flesta vågar jag inte göra. Jag är så kritisk till mitt eget skapande och avfärdar allt som skit eller att ingen kommer att vilja läsa om det där, eller ingen vill se en sån där video. De allra flesta blogginlägg jag skriver blir aldrig publicerade, för min inre kritiker skriker att de är dåliga, eller att de kommer att äventyra min framtid på ett eller annat sätt, eller bara något annat negativt. Det här påverkar min fantasi väldigt mycket, och speciellt med mina youtubevideor märker jag det, det finns många videor jag skulle vilja göra, men som jag inte vågar göra för ”det här är inte en sån kanal”. Jag lider av något slags ”seriösfeber” och vågar inte släppa loss och bara testa på det jag vill testa, för jag är så orolig för om jag kan uppfattas som seriös eller inte. Så jag hoppas att ni som följer mig på bloggen, youtube eller var som helst, inte tycker att jag är alltför tråkig. Och om ni gör det så vet ni varför jag är som jag är nu, och det är för att jag är rädd.
Från ett till annat, glad påsk till er som firar det! Jag kommer att hålla påsklov från bloggen på så sätt att det inte kommer något inlägg på måndag som det brukar. Och jag ska inte äta memma, för det är äckligt! Det kan hända att det kommer ett inlägg på tisdag istället, men vi får se. Hoppas ni får ha en fin påsk så hörs vi igen nästa vecka!