Min kropp är min- eller är den?

Veckans sevendayslista handlar om kroppen, och eftersom jag hatat min kropp största delen av mitt liv tyckte jag att den här listan var viktig för mig att fylla i. Här igen vill jag varna såna med problematiskt förhållande till mat och vikt ifrån att läsa! Jag märker av förändringar kring mig själv och min kropp hela tiden, och det är ganska skönt kan jag säga. Att jag numera snarare ogillar min kropp än hatar den som förr.

• Jag tycker min kropp är: Just nu håller jag på att acceptera min kropp som den är. Jag har fortfarande komplex för både det ena och det andra, men jag försöker tänka att min kropps utseende inte är dess viktigaste uppgift, utan vad den klarar av att göra.
• Min relation till kroppen har varit: Den har varit helt fruktansvärd största delen av mitt liv. Främst magen har fått mycket hat, och på senare år min haka och dubbelhaka. Ni kan läsa mera här.

September 2010. Jag minns hur jag tyckte min mage såg enorm ut när jag fick se den här bilden. Nu tänker jag ju bara att jag var ju smal som en sticka, hur fattar jag inte det? Men jag vet vad som ligger bakom att jag tycker att jag är tjock här. Ursäkta den lite roliga redigeringen, är inte så bra på sånt här ännu. Ville ändå blurra ut bakgrunden då jag mår lite illa av att se den.

Florakörens jubileum 2014, dammiddagen. Den här selfien blev inte publicerad p.g.a. min ”enorma, äckliga” dubbelhaka. Det finns i princip INGA helkroppsbilder på mig från 2014-2016 då jag p.g.a. mitt eget hat inför min kropp vägrade ställa upp på såna.

• Det bästa med min kropp: Att den kunnat återhämta sig någorlunda från min utmattning. Att den kan säga ifrån när jag gjort för mycket. Det är inte roligt att få kraftig huvudvärk, magsmärtor eller annat, men om det är det enda sättet att få mig att lyssna och vila så har jag åtminstone en kropp som kan reagera och tvinga mig att vila.
• Så ser jag på andras kroppar: Jag bryr mig faktiskt inte så mycket om andras kroppar. Men jag kommer ofta på mig själv genom att tänka att ”ja, du har si och sån kropp, du kan ha det där plagget. Min kropp skulle bara förstöra det.” Så jag tycker väl alla andra är ”finare” än jag. Inget nytt där.
• Såhär ger jag min kropp energi: Genom att vila. Det kanske låter tråkigt men det är faktiskt det enda som fungerar.
• Det här har min kropp klarat av: att bli utbränd utan att dö. Alltså att återhämta sig från det. Min hjärna är inte helt återställd ännu, om den nu nån gång blir det, men kroppen är faktiskt för tillfället någorlunda frisk.
• Min kropp mår bra av: vila, att äta hemmamat och att cykla och promenera. Och av att ibland få äta bulla, chips och godis. Ungefär samma som för huvudet men lite enklare.
• Min kropp mår dåligt av: Ganska självklart men stress. Min utmattning var ju i det laget att den börjat bli fysisk när jag blev sjukskriven.  Här kan ni läsa mera. Så stress påverkar inte bara psyket utan också fysiskt.
• Så gör jag för att älska min kropp: Jag kommer knappast nånsin att kunna ÄLSKA min kropp, men jag försöker godkänna den som den är. Jag minimerar kontakten med människor som får mig att känna mig ful eller fel på annat sätt, och försöker vara någorlunda snäll med mig själv. Både när det gäller fysiska och psykiska begränsningar. Tyvärr är det här inte helt lätt och gamla tankar kommer lätt upp och förstör.

Såna här bilder ser ni inte ofta i denna blogg. Men dragkedjan gick fast idag! Den här klänningen hade jag på en fest 2013 när jag och N varit tillsammans i ungefär en månad, den blev fort för liten och jag var länge ledsen över det för jag älskade verkligen den här klänningen. Och nu kan jag ha den igen. Får väl ha den till mitt skivomslag när det blir aktuellt. Men jag är inte frisk från min depression trots att dragkedjan på den här klänningen gick att dra fast idag.