Jag spelade ju bara fel
Oj oj, vi lever i spännande tider. Jag har hjälpt till på ett äldreboende med socialt umgänge, sångstunder och disken och det har gått bra och jag trivs. Bloggen har stått tom då jag behövt tid för vila p.g.a. nya rutiner, plus- det mesta som händer nu har med Corona att göra- så ibland har det inte riktigt funnits så mycket att skriva om ändå. Den värsta ångesten den här gången har gått om, men vi vet ju inte vad som händer nästa vecka- eller i morgon för den delen. Men det gäller väl bara att ta vara på hemmatiden och sysselsätta sig bäst det går, och jag hittar nog alltid på något att göra hemma.
I lördags spelade jag in och laddade upp en liten konsert till min youtubekanal. Repertoaren var ytterst levande ännu på fredag och när jag drog igenom det på lördag märkte jag att en av sångerna kändes lite obekväm för mig att sjunga den dagen, så jag strök den från repertoaren i sista minuten. Men här är ändå resultatet:
Jag är själv inte jättenöjd över det här. Nöjd över idén, men direkt jag spelat in kändes det ju som att jag bara spelade fel. Sjungandet är jag helt okej med- och jag märker att jag gått framåt tack vare sånglektionerna. Men nog är jag ändå mera bekväm med att sjunga Mozart än Kent. Så är det bara, fast klassisk musik oftast har lite svalt bemötande på min youtubekanal. Men ”publiken” som jag trodde skulle reagera med ”Men herregud människa, ackorden framför dig och inte en sång spelar du rätt” var jätteuppmuntrande. Också fast jag först gick ut med att konserten skulle bli sen, och sedan råkade nätet ändå klara av att ladda upp den en kvart tidigare än det utlovade klockslaget. Jag fick en massa fina ord, hjärtan, tummar upp och glada emojier på både själva videon, facebook och i min kompischatt. Videon fick dessutom flera visningar den första dagen än vad mina videor brukar få. Helt oväntat men väldigt fint. Och det fick mig att inse en del saker.
För det första blev det ett kvitto på att jag fortfarande ännu är ganska självkritisk, och att andra inte ser mig genom lika kritiska ögon som jag själv. Det här blir också en bekräftelse på att jag ibland kanske är onödigt självkritisk och att jag ännu behöver arbeta på det här. Jag vet delvis varifrån den här självkritiken kommer, men den är otroligt svår att bli av med. Tre år av terapi har inte kunnat hjälpa mig med den grejen ännu, men jag har ju ännu kontakt med terapeuten så jag hoppas att det ska kunna hjälpa mig.
Gällande konsertgrejen har jag bestämt mig för att hålla flera likadana grejer i framtiden. Jag har precis fått veta att alla konserter vid musikinstitutet är inhiberade resten av våren så det blir ändå inget fysiskt uppträdande för mig. Men då har jag desto större anledning att uppträda på youtube. Jag tänkte kanske försöka lära mig lite påsksånger så kan vi ha en gemensam sångstund på min youtubekanal till påsken, vad tycker ni om det? Jag kommer att informera mera på youtube när jag vet mera, så det kan löna sig att prenumerera redan nu!
Om ni gillade det här inlägget får ni gärna ge det en tumme upp här nedanför.
Om ni gillar det jag skriver här i bloggen kan ni gärna gilla min facebooksida där jag delar alla inlägg.
Jag finns också på instagram!