Skrubbstädning

I söndags städade vi vår skrubb här hemma. Jag har dragit mig för det länge av flera orsaker. Men så jobbigt som det faktiskt blev hade jag aldrig trott att det skulle bli. Rent mentalt alltså. År av ångest sköljde över mig på några minuter. Jag fick ta flera pauser bara för att gråta. Bilder från lågstadiet då jag inte passade in. Klänningar från studietiden som var fina, men som jag bara känt mig ful i. Minnen som jag bara förträngt för jag inte haft tid med att känna. För det fanns hela tiden nya problem. Nåja, skrubben blev städad och jag förde ut fem plastkassar med skräp tror jag. Jag blir bara så ledsen av hurdant självförakt jag alltid haft, och ännu har. Jag har ju faktiskt varit med om en massa skit som jag aldrig nämnt högt ut, för jag har helt enkelt tänkt att jag förtjänat det, att det är mig det är fel på.

Bakom den här ordningen ligger mycket kaos.