Ingen vill ju vara ensam… eller?
Fredag idag vilket betyder nytt på YouTube! Dagens video är nummer 3 i min Celine Dion- serie, som ni kan läsa mer om t.ex. här. All By Myself var en av de låtar jag vrålade med i under min barn- och ungdom. Celine Dions version är ju också en cover, men det var den versionen jag hörde först, så det är den jag haft som inspiration. Här hittar ni min version på låten:
När jag jobbade med bakgrundsmusiken till den här låten började jag fundera på det här med ensamhet, och hur jag haft så olika förhållningssätt till just ensamhet under olika tidsperioder i mitt liv. När jag var i övre tonåren var min högsta önskan ungefär att få en pojkvän, då det kändes som att alla andra hade pojkvän. Att jag var singel såg jag dessutom som ett kvitto på att ingen ville vara tillsammans med mig, och att mobbarna därmed hade rätt. Jag var ju på inga sätt ensam den här tiden, utan var extremt socialt aktiv, men det kändes ofta som att jag var ensam. Säkert för att min tillit till andra människor aldrig repat sig. Ska vi vara helt ärliga har jag fortfarande ganska svårt att lita på folk.
En annan syn på ensamhet fick jag under min sjukledighet då jag var totalt slut på att umgås med folk. Jag orkade inte ens med mina vänner mera för det blev ett måste att inte vara för jobbig med min ångest. Jag kunde bli trött på att umgås för mycket med sambon också och hade ett enormt behov av att vara ensam. Jag tror det här var en naturlig reaktion på att jag varit så mycket bland folk i flera år. Att jag, förutom den känslomässiga och fysiska utmattningen också var helt socialt utpumpad.
Just nu är jag nånstans där emellan. Mera åt enstöringshållet än tidigare, men jag gillar att umgås med mina närmaste vänner. De som hör av sig trots att man svarat ”skit” på hur man mår när de sist frågade. Och jag har börjat se det som en tillgång snarare än en nackdel, att jag trivs med att vara ensam. ALL by myself vill jag alltså inte vara, men jag väljer mitt umgänge med omsorg. Lyssna gärna på min version på All By Myself, och resten av Celine Dion-listan, som är av stor betydelse för mig.
Här är förresten Eric Carmens (originalet med härligt långt pianosolo i mitten.) version:
Och Celine Dions, som varit min främst inspirationskälla:
Ha ett trevligt veckoslut, så hörs vi igen nästa vecka. Jag åker till Korpo på kräftskiva i morgon, och det blir nog jätteroligt!
2 svar
Här har jag en utmaning som jag skulle vilja se dig göra. 🙂
Gör en cover på en rocklåt! T.ex något av Janis Joplin! För du sjunger väldigt vackert, men väldigt mjukt och försiktigt. Vilket inte är fel i sig, jag skulle bara vara nyfiken på att se dig sjunga något där du tar i som om du satt på skithuset. 😀
Challenge accepted! 😀 Men det kan ta lite tid innan det förverkligas. Jag har faktiskt sjungit en del rock i min ungdom (hade t.ex. två band) men har mest sjungit klassiskt de senare åren.
Kommentarer är stängda.