Studerande är också människor- en torsdagslista

Jag hittade en lista på Malins blogg i måndags, som hon hittat hos Underbara Clara. Min version på listan får bli dagens blogginlägg. Jag känner mig lite skit för att det är ett listinlägg och inte ett ”vanligt inlägg” som kommer idag, men nu har jag haft en väldigt intensiv vår med väldigt mycket blogginspiration. Jag brukar ju sträva efter två inlägg i veckan, plus eventuella extrainlägg (dit räknar jag listor) och den här våren har jag skrivit tre inlägg nästan varje vecka. Men nåja, här är min måndagslista på en torsdag.

Svenskans fulaste ord: 

Jag kommer inte på något enskilt ord, men nog kombinationer av ord som jag inte gillar. Att göra rätt för sig är ett, och att tycka synd om sig själv är ett annat. Sen har jag också lite creeps för uttrycket att unna sig. Jag kommer att skriva ett inlägg om det här för jag blir så irriterad av de här uttryckena att det inte ryms att skriva om irritationen i det här stycket. Fast nu kom jag på ett riktigt hatord: duktig. Fast det är väl inte fonologiskt fulare än andra ord men innebörden är riktigt sneaky.

Det står jag fan för: 

Studerande är också människor.

Snyggaste jag vet:

Snyggast och snyggast, men här är mitt senaste loppisfynd:

Ganska gulligt ändå? Den innehöll en del sånger som jag aldrig hört förut, så därför tänkte jag att den kan vara rolig att ha. Och pianobeledsagning ❤️ (både ordet och att komp faktiskt finns till alla sånger förutom till en, som då istället är komponerad av mr Runeberg himself.)

Då går jag och gömmer mig:

När jag behöver få vara ensam och ser någon bekant i t.ex. kollektivtrafiken. Det här betyder inte att jag inte tycker om de här människorna, men jag har fortfarande ett stort behov av att få vara ensam. Jag pratar också ganska mycket för mig själv, speciellt när jag är stressad och irriterad. Om någon råkar märka det här brukar jag också vilja gömma mig lite. Men jag tycker det är lite löjligt att det är något man ”ska” skämmas över. Liksom, jag vet att jag pratar med mig själv. Och fast jag inte skulle göra det, hur är det farligt? Jag pratar- inte slår.

Kommer jag aldrig ihåg:

Förr var jag världens sämsta på att föra tillbaka bibbaböcker i tid, men det här har ändrats ganska mycket på den senaste tiden. Jag har väl fortfarande låneförbud i Åbo men här har jag faktiskt börjat lämna in i tid. Så det är väl det. Annars har jag helt otroligt bra namn- och ansiktsminne. Det är faktiskt lite amazing hur det kommit tillbaka med tanke på att jag inte kände igen min sambos bror när jag var som mest utmattad.

Finaste komplimangen jag fått senaste tiden:

En dag när jag hade pass i kundtjänsten på mitt jobb kom en kollega ner med några mappar som hon berättade att hon hämtat i mitt rum. Då sade jag att det inte var någon fara att gå dit när jag inte är på plats. På det svarade hon att det att det var synd att jag inte var på plats för det skulle ha varit roligt att prata med mig. Det känns som en ganska fin komplimang.

Nyaste insikten:

Att mina arga tankar om mig själv och mina prestationer ganska ofta inte alls har någon förankring i verkligheten. Den här insikten har jag säkert haft förut men den har kommit lite extra starkt till mig under den här veckan. Jag har alltså inte varit snäll mot mig själv de senaste månaderna.

Snällaste människorna:

Är de som ser igenom glada fasader och orkar ifrågasätta dem.

Roligaste kommentaren jag fått:

Det är väl kanske inte en kommentar men ett smeknamn. En dag då jag varit jättesnabb och effektiv då jag jobbade på Houtskär fick jag smeknamnet SuperNyman av en av kockarna. Det var ganska roligt.

Det fick mig senast att gråta:

Framtidsoro och stress.

Sjukaste jag läst:

Jag läste häromdagen att barn till föräldrar som pratar mycket får ett större ordförråd. Seriously, hur kan det här inte vara självklart för folk? Eller när folk fortfarande blir förvånade över att unga människor som förväntas vara igång 24/7 inte orkar med den pressen. Liksom, orkar du själv? Nej, tänkte väl det. Jag borde väl ha satt att unga människor också är människor på punkt ett också märker jag nu. Men nåjo, så blev det nu den här gången. Det här är knappast det sjukaste jag nånsin läst, men ibland blir jag förvånad över att sånt som jag upplever som självklart kan vara helt obekant för andra människor.

Det var den listan. Hoppas ni gillade den! Vissa frågor fick jag fundera ganska länge på innan jag hittade ett svar, och därför blev det en torsdagslista istället för en måndagslista som originalet var. Vi hörs igen nästa vecka!