Inget fel på mig
Triggervarning! Behandlar starkt kroppshat!
Tack för den fina responsen på mitt senaste inlägg! Jag blev riktigt förvånad över hur bra det togs emot men eftersom det var ett viktigt ämne för mig blev jag ju lite extra glad över mottagandet. Och t-skjortan kommer jag att använda, kanske i kombination med jeanskjolen och läderjackan jag också fyndade samma helg (på loppis då förstås). Nu ska jag fortsätta på ämnet kroppshat, precis som jag lovade i måndags.
I somras när jag slötittade på youtube i soffan fick jag en videorekommendation som jag sedan klickade på. Videon hette något i stil med ”How to dress if you have hip dips” och en bild som beskrev vad hip dips är. Det här gjorde mig lite smått nyfiken så jag klickade in mig på den. Videon började med att kvinnan som gjorde den visade vad en hip dip är, och jag xi ju genast med att tänka att så där ser ju jag ut. Det är SÅ det där jag hatat mest med min kropp heter. Tidigare hade jag inte haft något namn för det, och bland annat därför på riktigt trott att jag är den enda kvinnan i hela världen som ser ut så här. Hip dips är alltså kort och gott att se ut så här: (ja, det är min jeansröv ni ser)
Ingen kroppsdel har styrt mina klädval och rörelsemönster lika mycket som det här. Men det som var så viktigt när jag tittade på videon var att kvinnan som gjorde den redan i början sade att ”if you have hip dips- there’s nothing wrong with you and you don’t need to hide them”. Jag blev så rörd så jag började gråta av det, för jag behövde verkligen höra det. Här hade jag försökt banta bort mina höfter, alltid haft högmidjat om det bara funnits och aldrig i livet gått med tajta kjolar för att jag hatat min egen kroppsform i nästan tjugo års tid. Och så var det inte ens något fel på mig. Och det allra viktigaste- det finns andra kvinnor som också ser ut som jag! Jag orkade inte se hela videon eftersom det människan sade inte var något nytt för mig, tipsen var just högmidjade utsvängda kjolar och liknande. Men att få ett namn för ”felet” jag hade, att inse att det inte är något riktigt fel och att märka att andra också har samma egenskap var verkligen revolutionerande för mig. Hoppas dock att ingen hittade flera ”fel” hos sig själv av min text- det var nämligen inte alls meningen.
Snälla kommentera inte att du aldrig har tänkt på det här när du sett mig, att det inte är så allvarligt eller att jag är vacker ändå. Det förminskar min upplevelse enormt eftersom det här faktiskt är den del av min kropp som fått utstå allra mest hat. Ja, till och med mera än min mage. Den hatar jag inte ens mera. Knappast kommer jag någonsin att börja älska mina höfter, men nu kanske jag i något skede kommer att kunna acceptera att jag ser ut så här. För jag vet att jag inte kan banta bort det. Jag hade hip dips också när jag vägde under 50 kg. Och en operation för att ”korrigera” det här är det verkligen inte värt.