Ingen utomjording
Igår var det terapitid för mig innan jobbet och eftersom jag hade ganska mycket ångest förra veckan diskuterade vi vad det kunde bero på. Vi kom till flera slutsatser innan jag till sist också kom på att det kan vara årstiden som är en av orsakerna. Jag hatar ju våren. Ja, hatar. Jag blir alltid mera nedstämd då och kan inte kontrollera det. Dessutom är våren alltid en jättestressig tid, både om man jobbar eller studerar. Kanske lite speciellt om man studerar förstås men också om man jobbar, eller som jag, gör båda två.
Jag var redan på väg ut från terapin när jag konstaterade att min ångest också helt enkelt kan bero på våren, för jag vet liksom att jag får svårare depression på våren. Det har aldrig slagit fel. Det som är lite spännande är att jag alltid lyckas glömma hur vårdepressionen känns, och på så sätt är jag aldrig riktigt beredd på den fast jag vet att den kommer. Därför tog det också fyrtiofem minuter för mig att komma fram till att den troligtvis är här igen.
När jag kom på det sade jag det också till terapeuten. Och vi har ju diskuterat mina vårdepressioner redan tre år så hen var inte långsam med att instämma att det säkert har betydelse. Och vad hen sedan sade var enormt viktigt för mig att höra. Och det är det att depression ofta blir svårare under våren. Att det till och med finns forskning som indikerar det här. Man vet inte ännu riktigt vad det beror på men troligtvis har den plötsliga ökningen av ljus något att göra med det här. Precis som den plötsliga minskningen av ljus kan påverka ens humör. Och nej, november är inte heller min favoritmånad men jag blir inte nedstämd per automatik på samma sätt som jag brukar bli i mars och april.
Men det var så skönt att höra det här. Så länge har jag känt mig så ensam med att inte gilla våren som årstid. Så många kvittriga vårsånger finns det faktiskt. Och så länge har jag haft vårångest med mycket trötthet och en känsla av hopplöshet. Och jag har alltid förklarat det med att jag bara är konstig. Men jag kanske inte är någon utomjording ändå. Och förhoppningsvis går den här vårdepressionen om så småningom också i år.
Våren 2016.I början av våren brukar jag bara vilja sova i ett mörkt rum och jag tycker bilden beskriver känslan ganska bra.
Om ni gillade det här inlägget får ni gärna ge det en tumme upp här nedanför.
Om ni gillar det jag skriver här i bloggen kan ni gärna gilla min facebooksida där jag delar alla inlägg.
