Jag känner inte igen mig

Jag känner inte igen mig

Jag har ju skrivit ganska många inlägg om att jag inte vill höra andras historier om utmattning och depression. Det här är en sak jag skämts för helt massor, eftersom det predikas överallt om att det hjälper att tala med människor som varit med om liknande saker som en själv. Det är liksom så man ska känna. Men jag gör inte det, och det har sina orsaker. Nu tror jag äntligen att jag har hittat den största orsaken.

Och det är det att jag inte känner igen mig i den typiska utbrända, högpresterande kvinnan. Nästan alla berättelser jag hört har handlat om någon som presterar på topp i så gott som alla livets områden. De har toppjobb, toppbetyg från uni, toppartner, coola hobbyer och så är de givetvis jättesmarta. Jag känner inte alls igen mig i det här. Och det gör att jag känner mig helt jävla dålig. Som att jag inte hade rätt att ha utmattningsdepression för att jag inte var perfekt.

Och speciellt inte om man tänker på livet som ledde till min utmattning. Det var bara ett enda stort kaos och jag kände att jag inte hade kontroll över nånting! Så fort jag skulle ha haft chansen till en ledig kväll blev den uppbokad med extra körövning, jobb eller något annat. Och jag upplevde att alla skulle tycka att jag är lat om jag tackade nej utan att ha något annat istället. Innerst inne visste jag att det brister förr eller senare. Men det visste jag att man inte får säga högt för då är man svag. Att vara svag är inte att vara duktig, och bara duktiga flickor blir utbrända.

Och där har väl samhället fått mig precis dit det vill. Att jag ska känna mig dålig jämfört med andra och därför inte ifrågasätta de krav jag ställs inför. Det som är paradoxalt i det här är att jag tror att det är många som blivit utbrända, särskilt kvinnor, som känner igen sig i det här att inte kunna identifiera sig med den där duktiga flickan. Som känner igen den där enorma skammen i att det man gör aldrig är tillräckligt. Det finns alltid någon med ett coolare jobb, en snyggare kropp och en bättre blogg. Därför tycker jag termen duktig flicka är ganska problematisk- för jag tror det är svårt att själv identifiera sig som en sådan. Åtminstone jag känner mig inte duktig. Inte ett dugg!

img_2902

Att prata om duktiga flickor som bränner ut sig är också att sätta skulden på offret- den som blivit utbränd, och inte där den hör hemma- nämligen på samhället som gör att folk känner sig otillräckliga till den grad att de blir sjuka bara för att uppleva att de gör tillräckligt mycket och därmed är tillräckligt bra. Och DET är fel om något.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Close