En del av mig är kanske alltid kvar i 2015

Idag var då skolans vårtermin slut och därmed är det sommarlov från eftisjobbet. Idag är det också fem år sen jag blev sjukskriven för svår (utmattnings)depression. Jag hade först tänkt mig att det här inlägget skulle handla om vilka tecken på utmattning jag ännu har kvar, men den här våren har ju varit helt knasig så jag har lite svårt att hålla reda på vad som är från utmattningen 2015 och vad som är nyare symptom. Så det blir ett inlägg om hur våren varit samt hurdana psykiska symptom jag har kvar och vad som kommit tillbaka.

Jag är extremt trött just nu. Den här våren har varit supertung, och särskilt maj har varit en jobbig månad. Jobbigare än mars fast mars för mig brukar vara jättejobbig. Jag har totalt jobbat 11 4-timmarsdagar och har varit helt slut efter arbetsdagarna. Det här har lett till att jag är väldigt lättirriterad och har vissa koncentrationssvårigheter som kommit tillbaka efter att ha varit borta. Jag har fått tvinga mig till att skriva blogginlägg. Så här skrivtrött har jag inte varit under hela min tid som bloggare. Då började jag  dessutom blogga när jag var sjukskriven på 100 %. (Fast först när jag fått lite koncentrationsförmåga tillbaka, för första året som sjukskriven orkade jag knappt läsa mejl och facebookstatusar till slut.)

Jag känner mig faktiskt ganska utmattad nu igen. Men skillnaden mot 2015 är att jag nu klarar av att reglera så att jag nu får vila. Då behövde jag en läkares intyg för att inte jobba- och kände mig ändå extremt lat och dålig. Och jag vet att det värsta går över med lite vila. Så jag ska försöka få till det nu, och också jobba med gradun men jag förväntar mig inte att jag blir färdig med den under sommaren, så jag har fixat eftisjobb åt mig också på hösten.

Det som inte ändrats sedan sjukledigheten är att det alltid hugger till i hjärtat när någon skämtar om utmattning eller depression. Men här är det en helt annan sak om t.ex. jag skämtar om min egen depression än om någon annan skämtar om mina, eller någon annans, sjukdomar. Psykisk ohälsa är stigmatiserat redan färdigt, vi behöver inte skoja till det ännu mera.

En annan sak jag ännu behöver mycket av är ensamtid och sömn. Förra året när jag jobbade heltid sov jag någonstans mellan sju och åtta timmar varje natt, och det ses väl som ganska normalt i dagens samhälle. Men herrejestas vad mycket mera jag orkade innan Corona när jag sov 9 timmar. Helt annan energi. Och jag behöver fortfarande mycket ensamtid, och det har jag märkt av tydligt den här våren. En del tror jag faktiskt att har med hurdan jag är som person, men den där sociala tröttheten som jag kan uppleva efter att ha umgåtts med folk kände jag inte av (eller, jag kände kanske av det men ignorerade det) innan något år innan jag blev sjukledig.

Den här vårens händelser har fått mig att tänka mindre på utmattningssjukskrivningen än tidigare och jag tror det har varit helt hälsosamt för mig. Jag är lite trött på att uppfattas som hon som blev utbränd och därför har det varit bra att få tänka på annat. Tyvärr inte så roliga saker förstås, men om allt bara gått bra vet jag att jag ändå bara skulle ha funderat på hur jag förtjänat den där lyckan.

Överlag pratas det mera om psykisk hälsa nu än för fem år sen, och här tänker jag faktiskt ta åt mig lite av äran. Om det här med Corona hänt 2015 vet jag inte om någon ens nämnt att man också ska ta hand om sin psykiska hälsa och att det är okej att vara orolig och besviken. Det kan förstås också vara att jag är mera uppmärksam på sådant här just nu, men det känns bra att det pratas mera om det. I långa loppet vill jag ju att vi inte mera ska behöva skilja så himla mycket på psykisk och fysisk hälsa utan mera se allt som ett paket, men vi har alltså kommit en bit på vägen redan. Nu gäller det bara att orka jobba vidare för att vi ska ha ett samhälle som inte kör slut på folk. Varken fysiskt eller psykiskt!

Kom ihåg att tuna in på min youtubekanal i morgon kl. 19 (finsk tid så klart). Då sjunger vi in sommaren tillsammans! Här kan du sätta påminnelse så du inte missar det:

Om ni gillade det här inlägget får ni gärna ge det en tumme upp här nedanför.

Om ni gillar det jag skriver här i bloggen kan ni gärna gilla min facebooksida där jag delar alla inlägg.

Jag finns också på instagram!