Sista året som 20+ inleds snart, 10 tankar om september

Sista året som 20+ inleds snart, 10 tankar om september

Hej september! Födelsedagsmånaden för mig. Jag inleder mitt sista år som 20 + och även om jag har ganska mycket ålderskris så känns det också helt bra. Mina 20 + år har varit allt annat än lätta, och knappast blir 30-40 lätta heller. Men jag vet lite mer vem jag är nu än tidigare. Eller, jag har hela tiden vetat vem jag är, men också skämts så otroligt över att jag inte passar in i diverse mallar att jag inte vågat erkänna vem jag är.

Med september kommer också hösten smygande. Även om sången går “juli, augusti och september- härlig sommar är det då” så känns åtminstone slutet av september som en höstmånad, och som tur gillar jag hösten. Herregud så jag hatar vår- men hösten är bra. Men ny månad (och så småningom årstid)- dags för månadens lista. Lånad av Kugge som vanligt.

Första tanken under månadens första morgon:

Jag är pigg och väckarklockan har inte ens ringt!

Jag ska jobba med:

Eftis och gradun. Om jag får hjälp med gradun alltså. Jag har insett att mina självdestruktiva tankar inte ska höra till en normal graduprocess, och att de starkaste självskadetankarna kommer när jag jobbar på gradun. Nu har jag hört av mig både till graduhandledaren och till studiepsykologen. Studiepsykologen hade ju förstås fullt upp, så i hennes kalender rymdes jag inte. Graduhandledaren ska jag prata med nästa vecka. Jag är jättenervös över att öppna mig om personliga bromsklossar men jag har insett att jag inte kommer vidare om jag inte är ärlig med handledaren om saken. Får se om hon har några tips åt mig. Hoppas det! Och visst skulle jag kunna kontakta terapeuten också, men det blir genast dyrt om jag går där oftare än det nu är tänkt. Och jag vill helt ärligt inte slösa mina dyra terapiminuter på att prata om gradun. Jag har mera övergripande problematik att lösa där. I nödfall har jag ju rätt till att träffa företagspsykologen också några gånger, men jag tänker mig att jag först testar med graduhandledaren. Jobbet har som tur hittills gått bra och jag tycker om barnen och mina kolleger.

Jag ska skriva:

Gradu är det tänkt. Kan hända att det bara blir listor men det är en del av jobbet det också. Men jag skulle vilja orka vidare med den så jag blir av med den. Oj, den har vi aldrig hört förut?

Maträtt jag vill testa:

Födelsedagstårta. Min!

Midsommartårtan från 2017. Inte så vacker men den var jättegod! Tror det blir med hallon eller choklad nu till min födelsedag.

Den här boken ska jag läsa:

Alltså. Jag måste väl läsa akademisk litteratur om ortnamnsforskning. Eller ja, ganska mycket har jag redan läst förra året på jobbet men för att citera och själv fixa avhandlingen måste jag väl läsa mera och mera av det nu då. Sen har jag reserverat Cissi Wallins nya bok på bibban också. Får se om jag orkar läsa den, och när jag får hämta ut den också.

Jag har mest lagt tid på detta som nu äntligen förverkligas:

En youtubekonsert. Ja, det blir en till sådan. Jag skulle egentligen hålla den redan i augusti men jag blev lite tröttare än jag trodde i och med jobbstarten och annat fixande, så det blir i september. Jag tror jag siktar på 11.9, men jag meddelar på youtube, facebook och instagram! Här kan ni höra de jag hållit hittills i år:

En målsättning som är möjlig att nå:

Att komma igång med gradun. Igen. Nej, tänker inte sätta höga mål om att skriva vissa avsnitt- men jag behöver få igång processen nu. En sista gång.

Jag är mest kluven till:

Den här kan ni redan. Gradun. Vill verkligen få den gjord, men som jag skrev tidigare får jag riktigt starka självskadetankar de dagar som är värst, så någon rolig process är det inte.

Det här ger mig energi just nu:

Musiken så klart. Det har varit helt otroligt kul att börja med sånglektionerna igen. Tillsvidare hålls de som närundervisning och jag hoppas vi kan fortsätta med det. Lite har vi fått ändra grejer med plexiglas och visir, men det är så fint att få ha sånglektionen för mig själv igen. Och jag hade nog inte riktigt fattat hur jag saknat att ta pianolektioner heller förrän jag för någon dag sen märkte hur mycket lättare det var att öva in ny repertoar när man lite gått igenom det med någon annan och fått lite tips för hur man ska öva vidare. Och bara en sån sak att jag fick höra att det hörs på mitt pianospelande att jag spelat mycket var väldigt viktigt för mig. Det har inte tagit bort effekten av den här kommentaren helt, men lite börjar den blekna. Och det är så härligt att märka att när jag övar pianoläxa försvinner allt annat en liten stund och jag kollar inte på klockan. Precis som när jag håller på med något av mina egna projekt eller övar sångläxan.

Det här ser jag mest fram emot:

Jag fyller år nästa veckas lördag, och jag ska ha ett litet kafferep med de som frågat efter ett. Jag hade i början av året tänkt att jag skulle ordna riktigt ordentligt kalas- med tårta, lekar osv. nu när det här är mitt sista år som 20+, och jag och en vän började öva sånger till grejen i början av året. Jag har nämligen inte firat någon födelsedag med mina vänner sedan jag fyllde 23. Och jag skulle vilja känna mig värd att firas. Sen kom corona och en massa annat emot och vi har inte hunnit öva mera än någon enstaka gång. Och jag hade så sett fram emot att helt få bestämma repertoar själv, med den enda motiveringen att jag tycker om den sången. Men jag tar det större kalaset nästa år då jag fyller 30. Med konsert och allt!

Blandade känslor alltså inför september. Får se hur det blir- hoppas bara att det inte blir lika tungt som juli!

Om ni gillade det här inlägget får ni gärna ge det en tumme upp här nedanför.

Om ni gillar det jag skriver här i bloggen kan ni gärna gilla bloggens facebooksida där jag delar alla inlägg.

Jag finns också på youtube och instagram!

1+

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Close